Nyheter

Hur bör skadorna av luftföroreningar värderas ekonomiskt?

Inlagd juni 22, 2017 | Kategorier: Nyheter |

Ny rapport: Effektkedjor och skadekostnader som underlag för revidering av ASEK-värden för luftföroreningar av Tore Söderqvist (Anthesis Enveco AB), Lars Barregård (Göteborgs universitet), Naimi Johansson (Göteborgs universitet), Peter Molnár (Göteborgs universitet), Svante Nordänger (Swerea KIMAB AB), Håkan Staaf (Naturvårdsverket), Mikael Svensson (Göteborgs universitet), Johan Tidblad (Swerea KIMAB AB) och Jenny Wallström (Anthesis Enveco AB). Rapporten är utgiven av Trafikverket och kan laddas ned här: http://www.trafikverket.se/contentassets/773857bcf506430a880a79f76195a080/forskningsresultat/effektkedjor3.pdf

De kalkylvärden som används i det så kallade ASEK-systemet för samhällsekonomiska analyser för utsläpp av luftföroreningar har ett antal brister, inte minst att de är gamla och att de på senare år enbart uppdaterats genom indexuppräkningar. Dessa brister är allvarliga, eftersom de leder till att samhällsekonomiska analyser som använder sig av kalkylvärdena kan bli missvisande. Den rapport som nu har publicerats tar ett steg framåt mot en revidering av kalkylvärdena för luftföroreningar.

En utgångspunkt för studien var att kalkylvärdena i mesta möjliga mån bör vara baserade på skadekostnadsansatsen, dvs. baserade på hur luftföroreningarna faktiskt påverkar människors välbefinnande via olika hälso- och miljöeffekter. Skadekostnadsansatsen förutsätter att det finns kunskap om den så kallade effektkedjan: Utsläpp (emissioner) av förorenande ämne → Exponering på människor och miljön → Respons i form av hälso- och miljöeffekter → Ekonomisk värdering av hälso- och miljöeffekter genom de skadekostnader som effekterna resulterar i. Givet dagens kunskapsläge om effektkedjor undersökte studien för vilka ämnen det är möjligt att beräkna skadekostnaden i kr/kg utsläpp.

Ett viktigt resultat från studien är att de skadekostnader som redovisas är en underskattning av de totala skadekostnaderna till följd av den svenska transportsektorns utsläpp av luftföroreningar. Detta eftersom en del skadekostnader inte är kvantifierade och dessutom saknas det kunskap om omfattningen av många hälso- och miljöeffekter. En slutsats är att beslutsfattare måste vara beredda att, utifrån ett vetenskapligt underlag av den typ som tagits fram i denna och kommande studier, bedöma vilken säkerhetsmarginal som krävs för att på ett rimligt sätt täcka in svårbedömda och osäkra effekter. Att utgå från skadekostnadsansatsen och på detta sätt lägga på en explicit säkerhetsmarginal bedöms i studien som en genomskinlig, och därför attraktiv, metod att fastställa kalkylvärden. Ett alternativ som har använts förut, men som av flera skäl är problematiskt, är att använda åtgärdskostnader för att minska utsläpp av föroreningar som bas för kalkylvärden.