Nyheter

Debattartikel i SvD 2 juli: Invånarna runt Östersjön villiga betala för bättre havsmiljö

Inlagd juli 2, 2012 | Kategorier: Nyheter |

Invånarna i de nio Östersjöländerna är beredda att betala 40 miljarder kronor per år för en bättre havsmiljö. Det visar nya forskningsresultat, som det internationella forskarnätverket BalticSTERN publicerar idag. Studien presenteras idag i Almedalen.

2 juli 2012 kl 09:43 BRÄNNPUNKT | Östersjön

Att det finns en hög betalningsvilja är inte förvånande. Östersjöns bräckta vatten och rika skärgård gör det till ett världsunikt hav som ger näringsliv och allmänhet en stor mängd olika ekosystemtjänster, exempelvis möjlighet till rekreation och fiske. Och dessa tjänster utnyttjas. Omkring 80 procent av invånarna i de nio Östersjöländerna har någon gång varit vid Östersjön på sin fritid. Den motsvarande siffran för svenskar är 98 procent.

Men Östersjön är sårbart. Den trånga förbindelsen med Nordsjön försvårar utbytet av vatten med de större haven. Havet är övergött och sommarblomningarna av alger har, enligt forskning vid bland annat Baltic Nest Institute, ökat tiofaldigt jämfört med nivåerna i början av 1900-talet. Bottnarna med syrebrist har även de växt tiofaldigt och täcker nu en yta motsvarande hela Lettland. Torskbestånden har återhämtat sig något de senaste åren men ekosystemen är fortfarande i obalans.

De här problemen är välkända bland allmänheten. Varannan person i länderna runt Östersjön har själv upplevt övergödningseffekter, särskilt försämrat siktdjup och algblomningar. Framför allt finländare och svenskar har god kunskap även om mindre synliga effekter som döda bottnar och inverkan på fiskbestånden. Problemen skapar oro. Två av tre svenskar är oroliga för havsmiljön. I de Östersjöländer där oron är mindre är ändå var tredje person orolig.

Det finns således skäl för en hög betalningsvilja för åtgärder som kan rätta till problemen. Den nya studien gör för första gången det möjligt att beräkna betalningsviljan baserat på enhetliga data från samtliga Östersjöländer. Studien har använt sig av ett representativt urval av hela befolkningen i de nio länderna. Totalt deltog ca 10 500 personer i studien antingen via webbenkät eller genom personliga intervjuer.

Sammantaget är invånarna runt Östersjön villiga att betala drygt fyra miljarder euro per år, det vill säga närmare 40 miljarder svenska kronor, för att få bukt med övergödningen genom att förverkliga Helsingforskommissionens (HELCOM:s) åtgärdsprogram Baltic Sea Action Plan.

Bland svenskar är betalningsviljan i genomsnitt cirka 1000 kr per år. Uppräknat till hela den vuxna befolkningen innebär det ett värde på 7,5 miljarder kronor per år. Detta är mer än de cirka 5 miljarder kronor per år som Naturvårdsverket 2009 uppskattade att Baltic Sea Action Plan skulle kosta Sverige.

Betalningsviljan per person varierar stort mellan länderna. Den är allra högst i Sverige, följt av Finland och Danmark, och lägst i Ryssland, Lettland och Litauen. Genomgående i alla länder är att folk värderar att hela Östersjön tillfrisknar, inte bara den del av havet som ligger närmast det egna landet.

Återhämtningen i det övergödda havet tar tid. Även om åtgärder genomförs nu dröjer det innan vi ser effekterna i ekosystemet. Forskarna i BalticSTERN har modellerat hur havet skulle utveckla sig till år 2050 om näringsutsläppen minskas enligt Baltic Sea Action Plan, respektive om inga ytterligare åtgärder vidtas. Det är denna skillnad som värderats i den nya studien. Det krävs alltså tålamod, och studien tyder på att detta tålamod finns hos befolkningarna i länderna runt Östersjön.

Den höga betalningsviljan ger stöd för kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med problemen. Och det finns redan välformulerade mål. Baltic Sea Action Plan antogs 2007 av HELCOM. De nio Östersjöländerna lyckades då komma överens om hur mycket utsläppen av näringsämnen måste minska i varje land till år 2021. Vidare anger EU:s nya Havsmiljödirektiv att en god havsmiljö ska vara uppnådd i alla hav inom EU till år 2020.

Det finns alltså ambitiösa politiska mål. Men det är lång väg kvar till målsnöret. Många åtgärder återstår att besluta om och genomföra. Forskarnätverket BalticSTERN ger stöd till detta arbete genom modeller med vars hjälp kostnadseffektiva åtgärder kan identifieras. Studien om betalningsvilja gör att vi redan nu vet att värdet av att uppnå en bättre havsmiljö är stort. Att dröja med att sjösätta tillräckliga åtgärder skulle medföra stora välfärdsförluster.

De närmaste åren blir avgörande. Vid HELCOMs ministermöte hösten 2013 ska Baltic Sea Action Plan följas upp. EUs Havsmiljödirektiv kräver att åtgärdsprogram för att nå en god havsmiljö ska finnas beslutade år 2015. Resultaten av betalningsviljestudien är ett starkt budskap till politikerna att åtgärda problemen.

Östersjön är ett av de mest förorenade haven i världen, omgivet av några av världens rikaste länder. FNs konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro är just avslutad, där länderna förbundit sig vidta åtgärder för en bättre havsmiljö till år 2025 baserat på vetenskapliga resultat. Kan vi kräva att andra fattigare länder ska värna om sin miljö och sina ekosystemtjänster om vi inte själva klarar att genomdriva de åtgärder som behövs för att värna om våra? Målen finns, folk anser att det är värt att betala för en god havsmiljö – det är dags för handling.

HEINI AHTIAINEN
forskare, MTT Agrifood Finland

JANNE ARTELL
forskare, MTT Agrifood Finland

KERSTIN BLYH
analytiker, BalticSTERN Sekretariatet, Stockholm Resilience Centre

SIV ERICSDOTTER
kanslichef, BalticSTERN Sekretariatet, Stockholm Resilience Centre

LINUS HASSELSTRÖM
F.M. i nationalekonomi, analytiker på Enveco Miljöekonomi AB

BERIT HASLER
senior forskare och sektionschef, Avdelningen för Miljövetenskap vid Aarhuus Universitet, Danmark

KARL HYYTIÄINEN
professor i miljöekonomi, MTT Agrifood Finland

JOHAN ROCKSTRÖM
professor i naturresurshushållning, VD Stockholm Resilience Centre och ordförande i styrgruppen för BalticSTERN

TORE SÖDERQVIST
docent i nationalekonomi, styrelseordförande för Enveco Miljöekonomi AB

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/invanarna-runt-ostersjon-villiga-betala-for-battre-havsmiljo_7315549.svd